the last godbye (not)

Jag sitter med blandade känslor vid dator. Nu är tiden kommen att, men förtroende, lämna över ratten Ellen B.S att sköta bloggen. Jag lovar inte att jag inte kommer att hoppa in och påminna er om att ni har saknat mig, men officiellt är jag inte ansvarig för bloggen längre, vilket känsla ganska sorgligt, men Ellen kommer utan tvekan hålla upp nivån och även höja ribban, skulle jag tro.

Hösten vet vi inte riktigt vad den har att erbjuda men jag tror i alla fall vi har tagit oss till en högre division. På upptakten planerades det halvtimme in och halvtimme ut, och tillslut fastslogs det att två grupper kommer att hålla till där nere på måndagar. Verkar som en spännande höst, och jag kommer hur som sitta bänkad och följa hösten, våren och framtiden, om det så blir inifrån eller på mer avstånd. det vet vi inte.

De nya lokalerna i Vetlanda är ju i högsta klass och det känns som dröm har blivit verklighet på något sätt, det vi pratat om länge. Att vi även fått in nytt folk, som jag är säker på kommer vara otroligt duktiga, är nog just vad vi behöver. Att skaka om och se vad som kommer ut ur det här. Vi vill hälsa alla nya så hjärligt välkomna och hoppas att vissa (vissa: inkluderar alla som är högljudda, springer runt, ligger på golvet och brottas, totalt ballar ur på improvisationerna, pratar oavbrutet, alla de som kanske inte är smartast utan mer är åt.... eeh... andra hållet och till sist, de som ger lite för mycket information i vissa lägen. Lägen som algrens bilar, kanske?) inte kommer skrämma bort er som helt ovetande går in i denna gruppen. Jag hoppas snarare att vissa (vissa: unkluderar samma personer som förra gången) kommer få er att inse att ni också har en sådan sida.

Till sist tänker jag skriva:
Jag vet inte ifall jag kommer fortsätta, i alla fall inte som bloggansvarig, och nu vill jag bara säga att trots alla gliringar, elaka kommentarer jag sagt/tagit är ni ändå en fantastisk grupp och alla nya som kommer komma och gå kommer bli välkomnade och jag vet att ingen kommer bli lämnad utanför. Att se tillbaka på de tre (eller fyra?) år som föreningen ändå funnits till har man sett utveckling och jag önskar alla en fantastisk fortsättning. Jag kommer aldrig glömma er och måndagarna kanske inte kommer igen, men minnerna försvinner inte.

Hejdå allihop och jag hoppas att ni alla tar åt er, för ni är underbara.
But I will be back... someday, sometime.

Det blev ett långt inlägg men det är för att jag skriver för flera månader framåt.

/the one and only - manligheten själv (kan även avslöja mitt riktiga namn. nej, det är inte the one and only utan Miriam.)

slutet av sommaren börjar komma.

Det börjar visst närma sig höst-starten. Jag vet inte vilken dag eller tid vi börjar. Inte ens vart lokalerna ligger, kan jag meddela.
Det jag faktiskt kan meddela är att vi kommer att flytta in till Vetlanda i våra nya lokaler som ligger någonstans vid Folket Hus.
Om en vecka sitter jag, som många andra, och försöker förstå att det är skola dagen efter. Då det börjas med rutiner, plugg, tidiga morgonar, teater, nytt schema och, för vissa, kanske ännu en ny klass att träffa. Tiden springer iväg, och snart ses vi.
Tills dess: Ha det bra, njut och lev livet.

/the one and only - manligheten själv